Sjukdomens flykt

Efter tre dagar upphör näsan att rinna, rösten börjar komma tillbaka efter hostningarnas misshandel och jag känner sakta sjukdomens flykt.

Det som har plågat mig mest med denna sjukdom är att jag inte kunnat dricka kaffe utan att få ett hostanfall som varar i fem minuter och efteråt är det dags att upprepa proceduren.
När man är en regelbunden kaffedrickare som jag, så behöver man den där koppen, inte bara därför det är gott, men också för att jag personligen kan känna av en liten antydan till huvudvärk om jag inte får mitt kaffe. Så ni ser hur detta lätt kan bli en ond cirkel.
En sådan ond cirkel som man inte behöver i sin sjukdom. Drack min första kopp kaffe idag utan hostattack och kände hur mina böner blivit besvarade.

Nästa gång ska jag försöka blanda kaffet med Mollipect. Smaklökarna är ändå inte funktionsdugliga när man är förkyld.