Förintelsens överlevare

På tordagskvällen lyssnade jag på programmet Barnen på P1 under tiden som jag jobbade och hörde där författaren Mietek Grocher berätta om hur han överlevde nio olika arbetsläger under sin uppväxt i andra världskriget. När han befriades, den andra maj 1945 av den engelska armén vägde han 24 kilo. Hans barnbarn, tredje generationen överlevare, hade besökt Auschwitz och bröt ihop av sorg. Jag kan inte ens börja uppfatta det lidande och sorg som dessa människor har upplevt men när jag lyssnade på Mietek hyste jag en stor sorg och tårarna stockades i halsen.

Någon gång under min livstid måste jag besöka Auschwitz för att bättre kunna förstå och förebygga antisemitismen och se till att något så hemskt aldrig händer igen.
Jag ska också köpa Mieteks bok; Jag överlevde. En läsupplevelse som jag tror man måste ha med sig i detta liv.

Lusten till fotografi

Min flickvän säger att jag kommer tröttna på det efter en vecka om jag beställer den kameran. Kan hända. Men jag är faktiskt riktigt sugen på att beställa en riktigt bra systemkamera. Inte bara för fotografiernas skull men också för dom stunder när man har sammankomster med sina vänner och dylikt. Jag vet att det finns bra digitalkameror för under tusenlappen som tar mycket bättre bilder än mobilkameran jag använder nu. Men jag vill kunna ta mer annorlunda bilder än de man tar på sina vänner. Har tittat mycket på Fotosidan och blivit inspirerad. Ska nu börja leta efter fotobloggar.
Kameran då? Jo, jag har sneglat extra mycket på ett paket med Nikon D40 (som ska vara en bra amatörkamera) på Cyberphoto.


Om jag tröttnar efter en vecka så har jag ju åtminstone en kamera som är snäppet bättre än mina vänners digitalkameror. Och en större chans att ta bättre bilder på mina vänner (och mig själv). Plus att man fyller lättare ett fotoalbum med minnen om man har bättre bilder.